månadsarkiv: februari 2014

Olika sätt att hantera målgrupper på kommunala webbplatser

Det finns många olika sätt att designa en kommunal webbplats. Nu när vi på Enköpings kommun börjat fundera på hur vi kan göra om vår externa webbplats så har en viktig fråga handlat om hur vi hanterar olika grupper av besökare. Besökare går in på vår webbplats av helt olika skäl och förväntar sig därmed helt olika innehåll, design och funktioner. En e-handel är exempelvis mycket enklare då folk oftast går in med syftet att köpa eller lära sig mer om en produkt. Därför blir listningen av produkter och presentationen av en enskild produkt de viktigaste sidmallarna. På en kommunal webb så förväntar sig folk att kunna hitta allt från service till invånare, stöd till näringslivet, information till turister och politisk information. Det är mycket svårt att pressa in allt detta i samma sidmallar, på samma sätt som e-handlaren kan göra med produkter. Därför tror jag just nu att det kan finnas en poäng med att dela in webbplatsen utifrån olika målgrupper. Men hur? Det är alltid relevant att kika på hur andra har gjort. Jag har surfat runt på andra kommuners webbplatser för att se hur de har gjort. Här följer en kort genomgång av några lösningar.

Helt ämnesindelad

Skärmdump från eskilstuna.se

Exempel: Eskilstuna

Detta är den vanligaste typen av lösning för kommunala sajter och innebär att man inte bryr sig om målgrupper, utan delar in innehållet utifrån ämnen oavsett tänkt målgrupp. Ofta används den så kallade Funkaboda-strukturen med huvudämnena ”Utbildning och barnsomorg”, ”Omsorg och hjälp”, ”Uppleva och göra”, ”Bygga, bo och miljö”, ”Trafik och infrastruktur”, ”Näringsliv och arbete” samt ”Kommun och politik”.

Fördelen tycker jag främst är att navigationskoncept utgår från en navigationsprincip (ämnen), vilket gör det enklare att designa och förstå de olika menyerna. Många tester har visat att just denna ämnesindelning gör det lättare för besökare att hitta ett specifikt innehåll.

Nackdelen är att det är svårt att designa funktioner och innehåll specifikt för en viss målgrupp. Exempelvis ryms två ganska skilda målgrupper som företagare och jobbsökande under ingången ”Näringsliv och arbete”. Under ”Uppleva och göra” finns information både för turister, invånare som vill besöka bibliotek och sportanläggningar samt invånare som driver föreningar.

Ämnesindelad med målgruppsingångar

Skärmdump från trelleborg.se

Exempel: Trelleborg

Detta är också en ganska vanlig lösning, där man utgår från en ämnesindelad toppnavigation men lägger till färgglada knappar för vissa målgrupper. Jag uppfattar det som att ämnesnavigationen riktar sig till kommuninvånarna, medan knapparna är till för prioriterade sekundära målgrupper. Det brukar handla om företagare, turister och press.

Fördelen med denna lösning är att man behåller den välbeprövade ämnesindelningen, men lägger till särskilda delar för viktiga målgrupper som mer kan fokusera på dessa gruppers behov när det gäller design, innehåll och funktionalitet.

Nackdelen är att det finns stor risk för dubbelpublicering eller förvirring då exempelvis ämnesingången ”Näringsliv och arbete” överlappar ingången ”Företagare”. Det blir också en rörigare med två navigationskoncept, speciellt när man ska designa responsivt för mobil och surfplattor där skärmytan är begränsad.

En speciell variant av denna lösning är att lägga målgruppsinformationen på en särskild sajt eller undersajt. Detta är vanligt när det gäller turism då många kommuner har egna organisationer som jobbar med dessa frågor. Jag tycker det är synd att skicka iväg besökaren till en annan sajt av flera skäl, bland annat för att det blir svårt att navigera mellan turism och andra ämnen.

Målgruppsindelad utan målgrupp förvald

Skärmdump från kalmar.se

Exempel: Kalmar

Denna lösning brukar folk ha många åsikter om. Startsidan består bara av en sökruta och länkar till målgruppsingångarna. På startsidan finns inga nyheter eller puffar, vilket brukar vara det som man vill ha internt på kommunen ”för att synas” (vilket man inte gör, då folk oftast inte läser det som står på kommuners startsidor). Som besökare måste du antingen söka eller ta ställning till vilken målgrupp du tillhör.

Fördelen med denna lösning är att du gör det tydligt att sajten är målgruppsindelad. Du leder också besökaren till en målgruppsdel, där menyalternativ och innehåll är mer relevant för dig. Med tanke på att många surfar mobilt nuförtiden så tror jag att dessa typer av förenklade startsidor gör sig mycket bättre på en responsiv sajt än startsidor med 100-tals länkar.

Nackdelen med denna lösning är att startsidan säger väldigt lite om kommunen och vad sajten faktiskt innehåller. Genom att visa innehåll på startsidan från de olika sektionerna så underlättar du för besökaren att förstå vad sajten och de olika delarna handlar om. Någon form av budskap om kommunen tror jag också är viktigt för att folk ska få en känsla om vilken kommun de har kommit till.

Målgruppsindelad med målgrupp förvald

Skärmdump från bjuv.se

Exempel: Bjuv

På senare år har jag sett att flera kommuner försöker ta målgruppstänket ett steg till och dela in hela webbplatsens innehåll utifrån målgrupp. Målgrupperna brukar främst vara invånare, turist och företagare, men det finns många variationer. Många kommuner som har gått denna väg har valt att göra målgruppen invånare förvald, så att man direkt ser invånarnas startsida med deras navigation. För att se de andra målgrupperna får man välja i menyn med målgrupper.

Fördelen med detta är att innehåll, funktionalitet och design kan anpassas mer för den specifika målgruppen. Det finns inte heller några problem med överlapp som i lösningen med ämnesindelning med målgruppsingångar. Det går också att jobba med en tydlig designmässig särskiljning av de olika målgruppernas delar, vilket jag tror ökar användarupplevelsen.

Nackdelen är att navigationen blir mer komplicerad med två nivåer att förhålla sig till, eftersom varje målgrupp har en egen ämnesmeny. Det ställer också mycket stora krav på att man har lyckats placera in ämnena under rätt målgrupp. Det finns överhuvudtaget stor risk för förvirring. Jag kan vara intresserad av ämnen under invånare, trots att jag kanske är besökare eller vill flytta till kommunen. Ytterligare ett problem är att startsidan ”gömmer” ämnen och innehåll från de andra målgrupperna eftersom en målgrupp är förvald.

Målgruppsindelad med fokus på en målgrupp

Skärmdump från motala.se

Exempel: Motala

Den senaste tiden har det dykt upp en hel del kommunala sajter som vänt på perspektiven i sin webbnärvaro och tagit sitt målgruppstänk flera varv till. Startsidan designas primärt för turister och besökare. Det handlar om platsmarknadsföring, vilket leder till att kommunens service till invånarna får finna sig i att bli nerknuffad till en underkatalog på kommunens domän.

Fördelen med denna lösning är att du kan bygga en grymt snygg och attraktiv lösning just för turister. Men nackdelarna är mycket större. Den uppenbara risken är att kommuninvånarna inte hittar sin service, eftersom de inte förstår att de först måste välja länken ”Kommunens webbplats” eller motsvarande. Tycker också att det är problematiskt ur demokratisk synvinkel. Varför är turister mer prioriterade än kommuninvånarna? Det tycker jag är signalen när man låter reklambudskap ta mer plats än exempelvis ansökan om förskoleplats, familjerådgivning och bygglovsansökan.

Summa summarum

Alla lösningar har sina för- och nackdelar. Just nu kör vi på Enköpings kommun den första varianten med ämnesindelning. Hur det blir i framtiden är ännu inte beslutat, men detta är absolut ett område vi kommer att titta vidare på när vi ska bygga en ny webbplats i framtiden. Om du har synpunkter på vilken lösning som är att föredra får du gärna kommentera nedan.