Kategoriarkiv: Extern webbplats

Ny tjänst som webbkommunikatör

I tisdags gick ansökningstiden ut för en ny tjänst på Enköpings kommun som driven webbkommunikatör. Det är en ny roll på kommunens kommunikationsavdelning som jag tror blir en nyckel till ett lyckat arbetet med nya enkoping.se och vårt kommande intranät Komin.

Fokus på redaktionella processer

Tanken är att webbkommunikatören ska jobba mer med webbplatsens redaktionella processer, medan jag som webbstrateg fokuserar på strategi, utveckling och långsiktig uppföljning. Webbkommunikatören kommer att bli huvudredaktör för enkoping.se med ansvar för både innehållets kvalitet och att den redaktionella organisationen fungerar i stort som smått. Det handlar både om vara systemadministratör för SiteVision, att hålla ihop innehållsstrategin och att vara ett stöd till redaktörerna både ur ett tekniskt och ett redaktionellt perspektiv. Utöver webbplatsen täcker även ansvaret intranätet (SharePoint) och bloggplattformen (WordPress).

Rekryteringen pågår

Inom kort kommer vi att kalla till intervjuer. När vi har en webbkommunikatör på plats hoppas jag kunna presentera hen här på bloggen. Kanske får vi en till skribent på bloggen också?

DN uppmärksammar dataskydd

Igår gick DN ut med granskningen Svenska myndigheter lämnar ut dina surfvanor. Den handlar om hur myndigheter spårar besökare på sina webbplatser med delaverktyget Addthis. DN pekar på riskerna med att Addthis samlar in information om hur vi använder olika myndigheters webbplatser:

Addthis… får tillgång till uppgifter som exempelvis ip-nummer, information om webbläsaren och vilket land besöket sker från. Men det är inte allt. DN har granskat nätverkstrafiken mellan sjukhusets webbplats och det amerikanska företaget. Där ingår detaljerad information om vad personen läser om, i form av en rad nyckelord. Dessa slås ihop med andra uppgifter om besökaren, varpå alltihop skickas för registrering till Addthis server. /…/ Nyckelorden tillsammans med ett unikt id-nummer gör att företaget kan följa besökaren på mängder med andra webbplatser.

Vi vill bygga privatlivsvänligt

Redan från början av projektet med nya enkoping.se har vi bestämt oss för att bygga en webbplats som respekterar våra besökares privatliv. De lösningar för att hantera privatlivsfrågor idag med varningsrutor för kakor missar målet och förstör dessutom användarupplevelsen. Vårt mål är att rent tekniskt bygga webbplatsen så att inte onödig data om besökaren sparas och används i syften vi inte kan kontrollera. Vi samarbetar med Dataskydd.net i detta arbete.

Enklare delalänkar

Vi hade redan innan DN:s granskning bestämt oss för att inte använda SiteVisions modul för Addthis. Vi kommer istället att använda en vanlig länk som skickar med länkadressen till exempelvis Facebook. På så sätt kan besökaren enkelt dela sidan, samtidigt som vi inte skickar iväg data om användningen till tredje part. På Stack Overflow finns exempel på hur man kan koda.

Piwik istället för Google Analytics

Google Analytics är ett fantastiskt webbanalysverktyg. Men det är egentligen inte gratis. Vi betalar med data om våra besökare. Vad Google använder data om våra besökare till vet vi inte. Därför är vår ambition att byta webbanalysverktyg till Piwik som är ett Open Source-verktyg som vi kan köra på egna servrar. Det gör att vi har fullständig kontroll över den data som samlas in och hur den används. Piwik respekterar också Do Not Track som är en standard för den som inte vill bli spårad på nätet. Läs mer om Do Not Track hos Wikipedia.

Granskning av externa tjänster

Alla tjänster som ska integreras på nya enkoping.se kommer att granskas. Om man vill se vad som spåras kan jag rekommendera tillägget Ghostery till webbläsaren Google Chrome. Med det tillägget kan man enkelt se vad en viss webbplats har för spårning. PTS erbjuder även en e-tjänst för att granska kakor.

Krypterad trafik

Vi kommer att kryptera all trafik genom SSL. Detta gör det mycket svårare att avlyssna trafiken mellan webbläsaren och vår webbserver. Vi vill inte att någon tredje part ska avlyssna vad våra besökare gör. Det ska gå att känna sig trygg när man besöker vår webbplats.

Så ska vi dela in innehållet på nya enkoping.se

Nu har vi spikat en struktur för hur innehållet ska delas in på kommunens nya webbplats. Den nya indelningen bygger på de tester vi gjort av olika strukturer och de strategiska mål vi har med webbplatsen.

Toppnivån är en grovsortering

Huvudwebbplatsen riktar sig till kommuninvånare i rollen som privatperson. Fokus i innehållet kommer att vara service och ansökningar, men för att det lätt ska gå att hitta så delas innehållet upp efter ämne. Det var så folk helst ville hitta. Vi eftersträvar så få val som möjligt i toppmenyn så att man kan gallra bort det man som besökare inte är intresserad av. Vår utgångspunkt är denna indelning:

  • Förskola och skola.
  • Sport och fritid.
  • Bostäder och trafik.
  • Omsorg och stöd.
  • Om kommunen Kommun och politik.

De fyra första ämnena kommer att vara målgruppsanpassade till privatpersoner som söker service inom det ämnesområdet. All information som berör hur kommunen som helhet fungerar kommer att ligga under sektionen ”Kommun och politik”. Testpersonerna i den öppna kortsorteringsövningen ville ha all kommuninformation samlat.

Miniwebbplatser för kommunexterna målgrupper

Vi har identifierat viktiga externa målgrupper som ofta inte är kommuninvånare, men som är viktiga användare av webbplatsen. Ofta hänger dessa ihop med grupper som är viktiga i marknadsföringen av Enköpings kommun. Deras behov tror vi bäst att vi löser genom särskilda miniwebbplatser som är skräddarsydda till just deras behov. Vi kommer att ha tre miniwebbplatser:

  • Upplev Enköping.
  • Jobba hos oss.
  • Företagare.

Nivå 2 med fokus på livssituationer

För att göra det enklare att hitta bland all service kommunen erbjuder tror vi att livssituation är något man bör utgå ifrån. Vi befinner oss i olika stadier i livet och kan behöva hjälp av många olika delar av kommunens organisation. En livssituation är också enklare och snabbare att begripa än en verksamhetstyp.

Det vi såg i testerna var att man inte ville ha så många olika val på nivå 2 utan att allt som var relevant för det man sökte fanns grupperat. Vi siktar därför på att ha fyra olika livssituationer under respektive ingång i toppmenyn. För sektionen Förskola och skola tänker vi oss exempelvis följande livssituationer:

  • Småbarn – förälder till barn mellan 0–6 år. Letar bland annat efter förskola, föräldrautbildning och öppen förskola.
  • Skolbarn – förälder till barn mellan 7–12 år. Letar bland annat efter grundskola, skollov och skolskjuts.
  • Ungdom – unga (åldern 13–20 år) som själva är inne på webbplatsen. Letar bland annat efter gymnasium, ungdomsmottagningar och fritidsgårdar.
  • Vuxen – person över 20 år som ska utbilda sig. Letar efter komvux, yrkeshögskola och andra utbildningsmöjligheter.

Strukturen ska samspela med interaktionsdesignen

Nästa steg är att skapa en bra interaktionsdesign som stödjer menystrukturen. Vi kommer både att jobba med traditionell navigering och olika typer av genvägar så att återkommande besökare snabbare kan hitta exempelvis ansökning för förskola eller bygglov. När skisserna är klara kommer vi att presentera dem här på bloggen.

Det blev lika i menytestet

Nu har vi utfört testerna på två alternativa sätt att dela in innehållet på nya enkoping.se. Det ena var den traditionella så kallade Funkaboda-strukturen och den andra var mitt förslag utifrån förstudien och webbanalys som du hittar i tidigare inlägg. Totalt testade drygt 100 personer strukturerna via ett digitalt verktyg. Uppgifterna handlade om att hitta hur man ansöker om förskola, regler om så kallade Attefallshus, kontaktuppgifter för simhallen, ett beslut från skolnämnden och hur man ansöker om försörjningsstöd. Tyvärr kunde vi inte peka ut en vinnare, utan båda strukturerna hade sina för- och nackdelar.

Funkaboda bäst på toppnivån

Det man direkt kan slå fast är att Funkabodas ämnesindelning på toppnivån är mycket tydligare än en struktur som utgår från vad man ska göra på webbplatsen redan i toppmenyn. Samtidigt fanns det kritik mot att benämningar i Funkabodastrukturen var för långa och att det var rörigt och svårt att hitta längre ner i strukturen. Grundkonceptet i Funkabodastrukturen kan dock bekräftas, det vill säga att man vill ha ämnesord som är enkla att förstå utan några förkunskaper.

Nya strukturen effektiv på lägre nivåer

Toppnivån på mitt förslag till struktur upplevdes som svår att förstå i toppnivån, men effektiv på lägre nivåer. Det gällde särskilt frågan om försörjningsstöd och skolnämndens beslut där min struktur fungerade bättre än Funkabodastrukturen. Med bättre menas att man hittade fram snabbare och att fler klarade uppgiften.

Intressant om politiska beslut

Vi frågade om en skolnedläggning i testerna och var man kan tänkas hitta sådan information. Jag som vet hur informationen brukar publiceras vet att sådan information ligger i protokoll från den aktuella nämnden (skolnämnden). Tyvärr verkar få testpersoner vara med på det tänket. I båda strukturerna var andel som misslyckades mycket hög. I Funkabodastrukturen var det ingen som lyckades hitta. En inte allt för vild gissning är att man går till ämnesingången för skola för att leta efter skolbeslut.

Vi siktar på ett tredje alternativ

Den nya strukturen löste tyvärr inte de problem vi ville lösa med den. Därför har våra konsulter HiQ fått i uppdrag att ta fram ett nytt förslag på menystruktur och navigationstänk utifrån testresultatet. De har även kompletterat med ett nytt test, en helt öppen kortsorteringsövning. Fortsättning följer…

Nu börjar vi testa informationsstrukturer

Det överlägset viktigaste sättet att hitta på en kommunal webbplats är menynavigationen. Att dela in en kommunal webbplats är mycket svårt, eftersom kommuner både spänner mellan många olika områden (från förskola till borgerlig begravning) och många nivåer (lagar » förtroendevalda » tjänstemän » verksamheter » invånare). Detta är ett problem som alla 290 kommuner brottas med.

Funkaboda

Genom åren har det vuxit fram en standard för hur man delar in kommunala webbplatser, den så kallade Funkaboda-strukturen som tagits fram av företaget Funka tillsammans med webbansvariga i deras kommunnätverk. Det är en ämnesindelad menystruktur som är testad och fungerar. Du känner säkerligen igen de olika alterantiven:

  • Utbildning och barnomsorg.
  • Omsorg och hjälp.
  • Uppleva och göra.
  • Bygga, bo och miljö.
  • Trafik och resor.
  • Näringsliv och arbete.
  • Kommun och politik.

På okänt territorium

Enköpings kommun har de senaste åren försökt införa menyindelningen Funkaboda. Utifrån strukturen har vi analyserat med Google Analytics vilka delar som är mest använda och vilka vägar besökarna tar. Detta tillsammans med intervjuer och egna reflektioner har lett fram till beslutet att försöka ta fram och testa en ny struktur för kommunens nya webbplats.

Den nya strukturen bygger på vilken uppgift besökaren kommer till webbplatsen för att lösa, snarare än vilket ämne som hen är intresserad av. Vi har också gjort avgränsningen att kommunens huvudwebbplats enbart ska rikta sig till privatpersoner som bor i kommunen. Andra målgrupper hanteras separat med egna miniwebbplatser (Upplev Enköping, Jobba hos oss, Företagare). Förslaget som vi jobbar med just nu bygger på följande fem huvudingångar på webbplatsen:

  • Service och ansökningar.
  • Regler och råd.
  • Evenemang och föreningsliv.
  • Organisation och politik.
  • Kontakt och öppettider.

Upp till bevis

Det är alltid vanskligt att testa nya lösningar. Det är säkrare att köra på det beprövade. Men vi vill ändå se om detta nya sätt att dela in webbplatsen fungerar bättre. Därför kommer vi att köra tester de närmaste veckorna för att se om den nya strukturen fungerar och hur den står sig mot Funkaboda-strukturen. Med data om riktig användning kan vi sedan fatta ett medvetet beslut om nya webbplatsens menyindelning.

Fokus på design i augusti

Idag har projektgruppen haft första mötet med konsulterna HiQ som ska bygga nya enkoping.se i SiteVision. Från HiQ kom en projektledare och en grafisk formgivare. Utöver att HiQ presenterade sitt arbetssätt pratade vi om uppstarten av själva utvecklingen. Fokus under augusti blir att spika designen, såväl interaktionsdesignen som den grafiska designen. Parallellt med arbetet med konceptet kommer företaget Workbox i Västerås att ta fram en uppdaterad grafisk profil för Enköpings kommun som ska införlivas i designen av nya enkoping.se. Under framtagandet kommer vi att testa på riktiga användare, alltså invånare i kommunen.

Första veckan i september ska konceptet vara färdigt. Naturligtvis kommer ni kunna se skisser på nya sajten här på utvecklingsbloggen så fort vi kommit i hamn. Sedan drar vi igång själva produktionen av nya webbplatsen. Vi kommer att jobba enligt metoderna effektstyrning och agil systemutveckling. Målet är att ta fram en modern webbplats som ska göra det enklare för externa målgrupper att hitta och ta del av kommunens service med hjälp av webben som verktyg.

Säkrare webbplats

Ett av områdena vi kikar på i bygget av nya enkoping.se är säkerhet. Säkerhet är en hygienfaktor och en förtroendefråga. Det är också ett skydd av den personliga integriteten. Efter en liten kort inventering är status som följer:

DNSSEC

DNSSEC står för Domain Name System Security Extensions och är en utvidgning av DNS-systemet, alltså systemet som hantera domännamn. DNSSEC ska förhindra missbruk där man lurar DNS-systemet med falsk information.

Status: Detta har vi redan i dag på kommunens domäner.
Lösning: Inget behöver göras.

Mer om DNSSEC hos IIS

IPv6

IPv6 står för Internet Protocol version 6 och är nästa generations internetprotokoll. Idag kör de flesta IPv4, men adresserna håller på att ta slut. Därför bör alla gå över till IPv6.

Status: Fanns inte på vår nya drift eller våra interna miljöer.
Lösning: IPv6-router är nu beställd för trafiken till våra interna miljöer. Vi ska även få hjälp med att slå på IPv6 på driften för nya webbplatsen.

Mer om IPv6 hos PTS

SSL

SSL står för Secure Sockets Layer och krypterar trafiken som skickas mellan din webbläsare och webbservern. Som besökare ser du detta i webbadressen (https) och att webbläsaren visar ett grönt nyckellås.

Status: Fanns inte på vår nya drift.
Lösning: Det är inte så svårt att slå på. Kommunen äger redan idag ett så kallat wildcardcertifikat, så det ska inte ta många timmar att implementera det.

Mer om SSL hos WikiPedia

Nu är det klart med webbyrå

Idag skrev Enköpings kommun avtal med den webbyrå som ska bygga nya enkoping.se. Webbyrån heter HiQ och har tidigare bland annat byggt webbplatser för Västerås stad och VL, Västmanlands lokaltrafik. Det är HiQ:s Västeråskontor som kommer att jobba med Enköpings kommun.

Målet är att lansera en betaversion av nya enkoping.se i december 2015. Den skarpa lanseringen planeras till mars 2016. Det är sedan tidigare klart att webbplatsen ska byggas i SiteVision och att driften ska ligga i SiteVisions molnlösning SiteVision Cloud.

Förarbete inför genomförandefasen

Inom kort kommer genomförandefasen att komma igång för projektet med att utveckla en ny webbplats för kommunen. Vi är i slutfasen på upphandlingen av den webbyrå som ska designa och bygga den nya webbplatsen. Under tiden har jag som projektledare och projektgruppen jobbat med en del förberedelser.

Effektkarta

I förstudien finns grunden för en effektkarta, alltså en karta över syfte, målgrupper, användningsmål och aktiviteter som krävs för att uppnå effekterna. Detta är en metod som kallas effektstyrning. Vi jobbar nu med att färdigställa hela effektkartan så att den är färdig när webbyrån ska börja jobba med att bryta ner det till en lista (backlog) över funktioner som ska designas och byggas.

Grundkoncept

Utifrån förstudien jobbar vi med att ta fram ett skal för hur webbplatsen ska fungera, så kallade wireframes. I detta ingår vilka menyval som ska finnas, hur navigationen ska fungera och var olika funktioner ska ligga i de övergripande sidmallarna. Vi har även börjat  testa vissa grejer genom kortsorteringsövningar för att verifiera att det fungerar som tänkt.

Konceptet avviker en hel del från hur kommunala webbplatser brukar se ut, därför är det viktigt att vi testar om folk förstår det. Vi planerar därför även att göra användningstest tillsammans med Funka då vi är med i deras kommunnätverk.

Grundkonceptet är just ett grundkoncept. Vi kommer att fortsätta testa det, slipa på detaljer och förbättra innan vi beslutar det färdiga upplägget. Detta kommer vi att göra tillsammans med webbyrån som får uppdraget. Vi jobbar iterativt, alltså genom förbättringar i flera cykler.

Personlig integritet

Vår ambition är att den nya webbplatsen ska vara privatlivsvänlig, det vill säga att du som besökare ska ha kontroll över data om ditt besök. Vi vill undvika att skicka data om ditt besök till Google, Facebook och andra stora företag, eftersom vi inte vet i vilket syfte de använder denna data. Samtidigt behöver vi själva kunna samla in anonymiserad webbstatistik för att jobba med kontinuerliga förbättringar av webbplatsen. Vi jobbar tillsammans med Amelia Andersdotter från Dataskydd.net för att säkerställa besökarnas personliga integritet.

Fyra processer som måste fungera i webbarbetet

Man kan tro att det räcker med att ha ett bra webbpubliceringssystem och en bra designad webbplats utifrån en tydlig webbstrategi. Men om vi kommit så långt anser jag att vi bara uppnått 20 procent av den önskade effekten. Den allra största utmaningen med att bygga bra webbplatser i stora organisationer som kommuner är organisation och arbetssätt. Att kommunens webbplats upplevs som rörig och inaktuell beror enbart på hur vi valt att organisera webbarbetet i kommunen. Därför blir en stor uppgift i utvecklingen av en ny webbplats att även sätta en ny förvaltningsorganisation för webbarbetet. Vi har börjat nosa på dessa frågor i projektgruppen för nya webbplatsen. Hittills har vi ringat in fyra övergripande processer som måste fungera om vi på sikt ska ha en bra webbplats.

Användbarhet

Idag saknar vi ett samlat grepp kring att jobba med hur besökarna upplever webbplatsen. Hur sidorna struktureras är i nuvarande organisation decentraliserat, vilket skapar oreda för besökarna. Webbplatsen är inte konsekvent utan ser olika ut beroende på vilken sidredaktör som ansvar för en viss del av webbplatsen. Vi behöver centralisera allt som handlar om användbarhet och analys för att säkerställa kvaliteten över hela webbplatsen. I denna process bör vi utöver webbansvariga förmodligen även lyfta in verksamhetsutvecklare och kundtjänst som kan bidra med viktiga perspektiv både internt och externt.

Detta ingår processen:

  • Analysera och prioritera användarbehov inför nyutveckling.
  • Kvalitetssäkra informationsstruktur och interaktionsdesign.
  • Kvalitetssäkra optimering av externa och interna sökmotorer.
  • Kvalitetssäkra tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
  • Kvalitetssäkra webbanalys och uppföljningsmetoder.
  • Mäta och följa upp långsiktiga effekter.

Webbutveckling

Denna process handlar om att utveckla och förvalta vårt webbpubliceringssystem (systemförvaltning) och angränsande system (integrationer). Idag finns egentligen ingen samordning av webbutveckling på kommunen och vi saknar samordning och kvalitetsrutiner för systemval, kodning, prestanda med mera.

Detta ingår i processen:

  • Systemuppdateringar och buggrättning.
  • Funktioner och integrationer mot andra system.
  • Kvalitetssäkra kod enligt webbriktlinjer, tillgänglighet, sökmotoroptimering med mera.
  • Kvalitetssäkra prestanda.
  • Kvalitetssäkra säkerhet.
  • Domänhantering.

Webbsamordning

Den absolut viktigaste processen för att få bra kvalitet på webbplatsens innehåll handlar om att samordna alla som har behörighet att uppdatera innehåll på webbplatsen. I dagsläget har vi runt 100 behöriga publicerare utspridda över hela organisationen. Här behöver vi se över vilken kompetens som behövs för att få publicera och hur innehållsarbetet ska samordnas. En ambition i webbprojektet är att tydligare lyfta in ett kundtjänstperspektiv i denna process. Idag är det bara kommunikatörer och sakkunniga som jobbar med sidpublicering.

Detta ingår i processen:

  • Samordna sidpublicerare i olika nivåer.
  • Följa upp att innehållet på webbplatsen är aktuellt, målgruppsanpassat och tillgängligt.
  • Samordna och hantera CMS-behörigheter.
  • Utbildning och kompetensutveckling.
  • Manualer och handböcker.
  • Löpande support.

Nyhetspublicering

Den process som idag fungerar bäst är publiceringen av nyheter. Den sammanfaller med hur vi valt att organisera kommunikationsprocessen i kommunen. Här finns det också stort överlapp med hur vi jobbar med kommunens Facebooksida. Denna process behöver vi alltså inte jobba så mycket med, utöver att den ska samordnas tydligare med de tre andra processerna.

Detta ingår i processen:

  • Planera nyhetsarbetet på lång och kort sikt.
  • Publicera nyheter.
  • Sprida nyheter i andra kanaler.
  • Omvärldsbevakning.
  • Hantera feedback.

Processer och linjeorganisation

En stor utmaning med ovanstående fyra processer är att de skär tvärs igenom kommunens ordinarie linjeorganisation. För att webbarbetet ska fungera måste alla som berörs av webbarbetet jobba tillsammans mot samma mål. Idag jobbar vi var och en mot egna mål. Exakt hur vi ska förena de fyra processerna med vår linjeorganisation blir en svår nöt att knäcka, men något vi kommer att prioritera högt i arbetet med att utveckla den nya webbplatsen.